När EU-länderna nu har kris och euron backar satsar Europeiska Centralbanken (ECB) på ett nytt skrytbygge. Hängande trädgårdar i ett atrium skall koppla samma tvillingtorn. Påminner om Babels torn.
I en invigningsceremoni sade den österrikiska arkitekten Prix att ECB behöver en slående byggnad så att folk som ser den ska säga “Aha, det här är ECB. Det kommer att bli en ikon för EU på grund av sin komplexa geometri.”
Intressant att detta bygge invigs bara ett par veckor efter det att skattebetalarna har hostat upp 500 miljarder euro för att rädda eurozonen.
ECB:s byggprojekt har drabbats av stora förseningar. De är tre år efter i tidsschemat och kostnadsberäkningen har stigit från cirka 4 902 miljoner kronor till 8 436 miljoner kronor! Det har varit lokala protester mot att Frankfurt am Mains historiska frukt- och grönsaksmarknad försvinner i och med det nya bygget.
Svenska skattepengar går också till detta ECB-bygge då Sverige har en andel i ECB även om vi inte är medlemmar av euron.
Jan A Johansson
fredag 28 maj 2010
fredag 21 maj 2010
EU-parlamentet vill ha ökade anslag - som vanligt
I Storbritannien har den nya regeringen lagt fram ett sparpaket på sex miljarder pund.
I Danmark har regeringen lagt fram ett konsolideringsprogram som ska spara respektive öka inkomster till värde av tio miljarder danska kronor för att få rum på satsningar i hälsovården. Danmarks ministrar går ned 5% i lön och det är ju sällan sådant händer.
I Rumänien har 50 000 människor, arbetare och pensionärer mestadels, den 19 maj deltagit i de största demonstrationerna sedan Ceausescus fall mot nedskärningar som den Internationella valutafonden ställt som krav på landet. En generalstrejk ska äga rum i Rumänien den 31 maj.
I Grekland demonstrerade igår (20/5) 25 000 mot nedskärningarna, ändå få jämfört med att 50 000 deltog i den förra demonstrationen den 5 maj.
I princip inget EU-land har pengar över att spendera. Besparingar och åter besparingar har gällt i princip sedan många, många år. Utom i EU förstås. Där expanderar utgifterna år för år.
På EU-parlamentets session i Strasbourg röstade EU-parlamentarikerna ja till att de ska få en höjd sekretariatsersättning med 1 500 euro per ledamot. Totalt vill deöka sin budget med 9,4 miljoner euro (94 miljoner svenska kronor).
EU-parlamentet röstade däremot nej till ett besparingsförslag. Den konservativa ECR-gruppen hade föreslagit att man skulle pressa in två Strasbourgsession på en vecka, vilket hade sparat både resekostnader och miljön. ECR-gruppen argumenterade för att en sådan åtgärd innebar att EU-parlamentet skulle kunna spara 17 miljoner euro per år (170 miljoner svenska kronor). Men det avslogs alltså.
Som sagt – vissa är mer jämlika än andra. Finanskrisen ska inte drabba EU:s institutioner annat än att de skall få ökade anslag för att ”åtgärda” finanskrisen.
Jan Å Johansson
I Danmark har regeringen lagt fram ett konsolideringsprogram som ska spara respektive öka inkomster till värde av tio miljarder danska kronor för att få rum på satsningar i hälsovården. Danmarks ministrar går ned 5% i lön och det är ju sällan sådant händer.
I Rumänien har 50 000 människor, arbetare och pensionärer mestadels, den 19 maj deltagit i de största demonstrationerna sedan Ceausescus fall mot nedskärningar som den Internationella valutafonden ställt som krav på landet. En generalstrejk ska äga rum i Rumänien den 31 maj.
I Grekland demonstrerade igår (20/5) 25 000 mot nedskärningarna, ändå få jämfört med att 50 000 deltog i den förra demonstrationen den 5 maj.
I princip inget EU-land har pengar över att spendera. Besparingar och åter besparingar har gällt i princip sedan många, många år. Utom i EU förstås. Där expanderar utgifterna år för år.
På EU-parlamentets session i Strasbourg röstade EU-parlamentarikerna ja till att de ska få en höjd sekretariatsersättning med 1 500 euro per ledamot. Totalt vill deöka sin budget med 9,4 miljoner euro (94 miljoner svenska kronor).
EU-parlamentet röstade däremot nej till ett besparingsförslag. Den konservativa ECR-gruppen hade föreslagit att man skulle pressa in två Strasbourgsession på en vecka, vilket hade sparat både resekostnader och miljön. ECR-gruppen argumenterade för att en sådan åtgärd innebar att EU-parlamentet skulle kunna spara 17 miljoner euro per år (170 miljoner svenska kronor). Men det avslogs alltså.
Som sagt – vissa är mer jämlika än andra. Finanskrisen ska inte drabba EU:s institutioner annat än att de skall få ökade anslag för att ”åtgärda” finanskrisen.
Jan Å Johansson
onsdag 12 maj 2010
S och M blir alltmer osäkra om euron verkligen har förtjänster
Sven-Erik Österberg (S) försöker att ta politiska poänger på eurofrågan gentemot FP i en debattartikel på Politikerbloggen (11/5). Bra på ett sätt. De som är för svensk euroanslutning måste ställas mot väggen och frågan måste upp i den svenska valrörelsen. Österbergs egen åsikt blir jag dock inte klok på. Han skriver att han röstade för ett inträde i folkomröstningen 2003 men att eurokrisen visar på tydliga brister i det finansiella ramverket inom eurosamarbetet och radar upp argument mot eurointräde.
Hur är det? Har Österberg bytt åsikt om euron, är han numera emot en anslutning? Vad vill han (annat än ta en tillfälig politisk poäng gentemot FP och den borgerliga regeringen)?
Statsminister Fredrik Reinfeldt har reagerat på Österbergs debattinlägg i ett pressmeddelande samma dag (11/5). Reinfeldt tycker att S nu försöker att göra billiga partipolitiska poänger. Men också Reinfeldts åsikt om svensk euroanslutning försöker att bluddras bort.
Reinfeldt tycker att de som inför 2003 års folkomröstning tyckte att Sverige skulle gå in i euron har ett gemensamt ansvar. Det vill säga Reinfeldt vill inte ensam stå med hundhuvudet för den gamla ja-sidan.
Reinfeldt efterlyser också en analys av hur euron och kronan fungerat under de föränderliga konjunkturerna och finanskris och hur ramverket följts. Han anser att det finns mycket ny kunskap att fördjupa sig i. Det vill säga att Reinfeldt vacklar och nu är han beredd att ta till sig fakta om euron som han tidigare bortsåg ifrån.
Reinfeldt uttalar dock att han fortfarande sympatiserar med euron som politisk idé och tror att det finns ekonomiska och handelspolitiskt goda argument, men påpekar att man som politiker alltid måste vara beredd att ompröva sin inställning utifrån ny kunskap. Det vill säga för tillfället vill och vågar inte Reinfeldt ta politisk strid för svensk euroanslutning. Blir det än värre i eurozonen kanske han till och med, i alla fall för en tid, kan vara emot ett svenskt euromedlemskap?
Det är intressant att notera vilket dåligt politiskt självförtroende svenska euroanhängare har idag.
Jan A Johansson
Hur är det? Har Österberg bytt åsikt om euron, är han numera emot en anslutning? Vad vill han (annat än ta en tillfälig politisk poäng gentemot FP och den borgerliga regeringen)?
Statsminister Fredrik Reinfeldt har reagerat på Österbergs debattinlägg i ett pressmeddelande samma dag (11/5). Reinfeldt tycker att S nu försöker att göra billiga partipolitiska poänger. Men också Reinfeldts åsikt om svensk euroanslutning försöker att bluddras bort.
Reinfeldt tycker att de som inför 2003 års folkomröstning tyckte att Sverige skulle gå in i euron har ett gemensamt ansvar. Det vill säga Reinfeldt vill inte ensam stå med hundhuvudet för den gamla ja-sidan.
Reinfeldt efterlyser också en analys av hur euron och kronan fungerat under de föränderliga konjunkturerna och finanskris och hur ramverket följts. Han anser att det finns mycket ny kunskap att fördjupa sig i. Det vill säga att Reinfeldt vacklar och nu är han beredd att ta till sig fakta om euron som han tidigare bortsåg ifrån.
Reinfeldt uttalar dock att han fortfarande sympatiserar med euron som politisk idé och tror att det finns ekonomiska och handelspolitiskt goda argument, men påpekar att man som politiker alltid måste vara beredd att ompröva sin inställning utifrån ny kunskap. Det vill säga för tillfället vill och vågar inte Reinfeldt ta politisk strid för svensk euroanslutning. Blir det än värre i eurozonen kanske han till och med, i alla fall för en tid, kan vara emot ett svenskt euromedlemskap?
Det är intressant att notera vilket dåligt politiskt självförtroende svenska euroanhängare har idag.
Jan A Johansson
onsdag 5 maj 2010
Euron och kommande valrörelse
Räddningspaketet till Grekland kan bli en het potatis i inrikespolitiken i många av euroländerna. Slovenien tvingas låna för att bidra till räddningspaketet. De planerar att ge ut statsobligationer eller ta lån på den internationella marknaden för att därefter låna ut pengarna till Grekland med en procent högre ränta. Lycka till med den risktagningen.
Danmark väntas däremot göra stor förtjänst på den grekiska krisen. Deras krona är kopplad till euron, som har fallit i värde mot bland annat den svenska kronan. Det är en fördel för dansk exporten eftersom deras varor blir billigare. Kort sagt, Danmark gjorde rätt som röstade nej till euron år 2000. Sedan har deras bindning till euron kostat dem mycket genom åren. Men det är en annan historia.
Eurofrågan har varit uppe i den brittiska valrörelsen. Liberaldemokraterna har tvingats backa och säga att tiden för anslutning inte är rätt och oavsett vad skall man i United Kingdom hålla folkomröstning om en eventuell euroanslutning. Ingen vågar försvara euron i Storbritannien idag.
I SvD igår (4/5) http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/krisen-eldar-pa-euromotstand_4661591.svd uttalar sig några svenskar om euron. Nils Lundgren anser att euron är en domedagsmaskin. Det svenska folket och de etablerade partierna borde verkligen tacka honom och de andra på nej-sidan för att de gjorde Sverige en sådan tjänst 2003 när de vann eurofolkomröstningen.
Folkpartiets Carl Hamilton är som vanligt oförbätterlig och skyller på Grekland. Undrar om han kommer att skylla på Portugal och Spanien också då deras problem ökar i omfattning allt mer. Enligt Hamilton är det inte fel på euron utan på alla andra. En sak är dock Hamilton tydlig med – detta kommer att leda till mer EU-överstatlighet på finansområdet, dvs EU-skatter, direkt EU-moms, svällande EU-budget med bidrag till medlemsländer i mycket större omfattning etc. Tydligt uttalat i alla fall från FP, är M och S av den meningen också?
KD:s talesman Attefall talar i samma artikel om utredning och utvärdering av euron. Bra, kanske de börjar vackla i KD. Men folkomröstning om euron vill de ha kommande mandatperiod. Bra, kom an bara.
Det gäller nu i kommande riksdagsval att ställa partierna mot väggen om vad de tycker om svensk euroanslutning. De skall inte få slippa undan den ödesfrågan! 2003 bevisade det politiska etablissemanget att de kan vara som en flock flamingos som följer varandra och inte vågar säga till fast de ser att kejsaren är naken. Yrkespolitiker inom S och de borgerliga partierna vågar inte riskera sina karriärer även om de ser att projektet är käpprätt åt helsike.
Jan Å Johansson
Danmark väntas däremot göra stor förtjänst på den grekiska krisen. Deras krona är kopplad till euron, som har fallit i värde mot bland annat den svenska kronan. Det är en fördel för dansk exporten eftersom deras varor blir billigare. Kort sagt, Danmark gjorde rätt som röstade nej till euron år 2000. Sedan har deras bindning till euron kostat dem mycket genom åren. Men det är en annan historia.
Eurofrågan har varit uppe i den brittiska valrörelsen. Liberaldemokraterna har tvingats backa och säga att tiden för anslutning inte är rätt och oavsett vad skall man i United Kingdom hålla folkomröstning om en eventuell euroanslutning. Ingen vågar försvara euron i Storbritannien idag.
I SvD igår (4/5) http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/krisen-eldar-pa-euromotstand_4661591.svd uttalar sig några svenskar om euron. Nils Lundgren anser att euron är en domedagsmaskin. Det svenska folket och de etablerade partierna borde verkligen tacka honom och de andra på nej-sidan för att de gjorde Sverige en sådan tjänst 2003 när de vann eurofolkomröstningen.
Folkpartiets Carl Hamilton är som vanligt oförbätterlig och skyller på Grekland. Undrar om han kommer att skylla på Portugal och Spanien också då deras problem ökar i omfattning allt mer. Enligt Hamilton är det inte fel på euron utan på alla andra. En sak är dock Hamilton tydlig med – detta kommer att leda till mer EU-överstatlighet på finansområdet, dvs EU-skatter, direkt EU-moms, svällande EU-budget med bidrag till medlemsländer i mycket större omfattning etc. Tydligt uttalat i alla fall från FP, är M och S av den meningen också?
KD:s talesman Attefall talar i samma artikel om utredning och utvärdering av euron. Bra, kanske de börjar vackla i KD. Men folkomröstning om euron vill de ha kommande mandatperiod. Bra, kom an bara.
Det gäller nu i kommande riksdagsval att ställa partierna mot väggen om vad de tycker om svensk euroanslutning. De skall inte få slippa undan den ödesfrågan! 2003 bevisade det politiska etablissemanget att de kan vara som en flock flamingos som följer varandra och inte vågar säga till fast de ser att kejsaren är naken. Yrkespolitiker inom S och de borgerliga partierna vågar inte riskera sina karriärer även om de ser att projektet är käpprätt åt helsike.
Jan Å Johansson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)