EU-parlamentet propsar än en gång på en EU-skatt – del I

I Podimatabetänkandet (A7-0154/2012) om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner och om ändring av direktiv 2008/7/EG tar EU-parlamentet än en gång upp frågan om införandet av en direkt skatt som skall tillfalla EU:s institutioner. EU-kommissionen och Euparlamentet har stora ambitioner när det gäller olika utgifter i kommande EU-budgetar och är i desperat behov av att ta in egna skattepengar. De vill inte vara beroende av medlemsländernas avgifter, som ju riskerar att gå ned nu när nedskärningar sker i eurokrisens spår. EU-parlamentet har ända sedan 1994 tjatat om införandet av en EU-skatt (se min skrift på engelska om EU-institutionerna länga kamp för EU skatt här: http://www.oeiceurope.com/attachment/180416_-_no_to_eu_tax_-_the_strive_to_tax_us.pdf) Givetvis har EU-parlamentarikerna alldrig velat beröra frågan i valkampanjerna till EU-parlamentet. Här har kristdemokrater, socialdemokrater och liberaler varit överens och därför tigit. I Podimatabetänkandet försöker EU-parlamentet fokusera på att finanssektorn är underbeskattad och borde betala en transaktionsskatt. Det går alltid hem hos folk som känner sig utnyttjade av banksystemet. Men vad den finansiella transaktionsskatten skall gå till försöker man vara diskreta med. På ett par ställen i betänkandet berör man det dock. Följande är citerat från den sista delen i betänkandets motiveringsdel: “Förvaltning av intäkterna Kommissionen tar i sitt förslag inte direkt upp förvaltningen av intäkterna. I rapporten konstaterar kommissionen att den i ett lagstiftningsförslag om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 som för närvarande diskuteras planerar att låta en del av intäkterna av skatten på finansiella transaktioner ingå i EU:s egna medel. Intäkterna av skatten på finansiella transaktioner kan också användas för specifika EU-politikområden och allmänna nyttigheter, bland annat finansiering av utvecklingsbiståndsmål, bekämpning av klimatförändringar, hållbar utveckling och EU:s sociala trygghetssystem eller finansiering av de nationella budgetarna, inte minst som ett sätt att stödja åtgärder i fråga om budgetkonsolidering.“ I princip är EU-kommissionen och EU-parlamentet ute efter att lägga tassarna på hela inkomsten. EU-kommissionens ordförande Barroso har talat om att man kan minska medlemsländernas årliga avgifter till EU istället. Men har EU-kommissionen och EU-parlamentet väl fått en skattekällla har de möjlighet att höja skatten efter eget tycke när utgifter pockar på. Till exempel är EU-parlamentets politiska linje glasklar – man vill inte reformera den gemensamma jordbrukspolitiken utan öka bidragen i denna sektorn, man vill öka EU:s utrikestjänsts (EEAS) verksamhet samt satsa på nya projekt som ett rymdprogram för EU. Jag återkommer senare med rapport om hur svenska EU-parlamentariker röstade i de olika omröstningarna med namnupprop på betänkandet ovan. Jan A Johansson