EU-parlamentet drar på – 5,9% budgetökning

Samma dag (20/10) som det i Storbritannien annonserades stora nedskärningar i statsbudgeten röstade EU-parlamentet igenom en ökning av EU:s budget för 2011 med 5,9 % upp till 130 miljarder euro. Storbritanniens bruttoökning av medlemsavgiften blir till följd av detta mer än 840 miljoner pund. EU-parlamentet självt ökar på antalet anställda med ytterligare 388 tjänster och ökar sina ledamöters sekretariatsutgifter.

EU-parlamentets resolution om rådets ståndpunkt om förslaget till EU:s allmänna budget för budgetåret 2011 behandlades i Jędrzejewska/Trüpelbetänkandet (A7-0284/2010). Det finns ett par omröstningar med namnupprop som är särskilt intressanta att notera.

I förslaget till resolution punkt 6 stod det:
6. Europaparlamentet förstår den oro som vissa delegationer i rådet uttryckt över att trycket på medlemsstaternas budgetar är särskilt stort för budgetåret 2011 och att besparingar är allt nödvändigare, men anser ändå att godtyckliga minskningar i betalningsbemyndigandena inte ligger i linje med sund budgetering och att godtyckliga minskningar i åtagandebemyndigandena dessutom äventyrar genomförandet av unionens redan överenskomna åtgärder och program.

Det är ju intressant att EU-parlamentets federalistiska majoritet anser att förslagen till utgiftsminskningar vara ”godtyckliga”. Många som motsätter sig nedskärningar i medlemsstaternas budgetarbete anser säkerligen också att nedskärningsförslagen är ”godtyckliga”.

Skrivning ovan ville den konservativa ECR-gruppen ändra (ändringsförslag 12) till följande skrivning:
6. Europaparlamentet förstår den oro som vissa delegationer i rådet uttryckt över att trycket på medlemsstaternas budgetar är särskilt stort för budgetåret 2011 och att besparingar är allt nödvändigare. Åtskilliga medlemsstater skär ner sina budgetar (till exempel Tyskland och Förenade kungariket). Parlamentet anser att ökningarna inte snabbt bör pressas igenom i detta särskilt svåra läge för EU och medlemsstaterna. Av denna anledning är en frysning på 2010 års nivåer den enda ansvarsfulla metoden långsiktigt.

Totalt röstade 92 ledamöter ja till ECR:s ändringsförslag, 564 röstade nej och 8 avstod.
Av ja-rösterna kom 12 från liberala ALDE-gruppen, 35 från konservativa ECR-gruppen, 22 från EU-skeptiska EFD-gruppen, 2 från vänstergruppen GUE/NGL, 14 från de grupplösa, 2 från kristdemokratiska PPE, 1 från socialistiska S&D samt 4 från Gröna/regionalistgruppen.
De 18 svenska ledamöterna röstade som följer:
Ja: Schmidt (FP), Wikström (FP), E-B Svensson (V), Lövin (MP), Schlyter (MP).
Nej: Paulsen (FP), Corazza Bildt (M), Fjellner (M), Hökmark (M), Ibrisagic (M), A Svensson (KD), Färm (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Ulvskog (S), Engström (PP).
Avstod: Ek (C).
Frånvarande: Westlund (S).
Det kan noteras att Haglund från Finlands Svenska Folkpartiet röstade nej medan Jäättenmäki från finska Centerpartiet röstade ja.

Punkt 6 i förslaget stod alltså kvar. Resolutionen i dess helhet med förslaget om budgetökningen antogs med 546 ja-röster mot 88 nej-röster och 39 ledamöter avstod. Alltså röstade 673 ledamöter i slutomröstningen av 736 valda ledamöter = 91,4 % röstdeltagande.
De 18 svenska ledamöterna röstade som följer:
Ja: Ek (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Fjellner (M), Hökmark (M), Ibrisagic (M), A Svensson (KD), Färm (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Ulvskog (S), Engström (PP), Lövin (MP).
Nej: Schlyter (MP).
Avstod: E-B Svensson (V).
Frånvarande: Westlund (S).

Av nej-rösterna kom 9 från liberala ALDE-gruppen, 34 från konservativa ECR-gruppen, 14 från EU-skeptiska EFD-gruppen, 5 från vänstergruppen GUE/NGL, 15 från de grupplösa, 10 från socialistiska S&D (brittiska Labourpartiet) samt 1 från Gröna/regionalistgruppen.

Sammantaget kan sägas att även om Färm (S) och Hökmark (M) debatterat olikheter mellan dem i SvD nyligen röstar både S och M för budgetökningen på EU-nivå. Fast med lite olika motiveringar. Intressant att notera att brittiska Labourpartiet inte kunde rösta för budgetresolutionen medan svenska S-ledamöter gjorde det.

Federalistmajoriteten i EU-parlamentet hävdar att utgiftsökningen är mycket liten i förhållande till de 27 medlemssstaternas nationella budgetar. Men som alltid - många små bäckar blir till en stor å. EU-nivån borde föregå med gott exempel och skära ned i många program och politikområden som är starkt kritiserade, till exempel inom kulturområdet och många onödiga kommitteer, som Ekonomiska och Sociala Kommitteen.

EU:s budget skall nu förhandlas med ministerrådet. Som inte har velat öka budgeten. Det är toppmöte i Bryssel torsdag-fredag 28-29 oktober och under kommande tre veckor är det meningen att man skall försöka förhandla fram en kompromiss om budgeten mellan medlemsstaterna och EU-parlamentet.
Jan A Johansson

Nedskärningar och kristider? – inte i EU-budgeten

I en tid av lågkonjunktur med bland annat stora demonstrationer i
Frankrike mot höjd pensionsålder, tuffa regeringsförhandlingar i Portugal
med förslag om stora nedskärningar och skattehöjningar, Storbritannien går
i väntan på annonseringen av ett drakoniskt nedskärningsprogram när det
gäller offentliga utgifter med mera - så finns det ändå en politisk nivå
där det aldrig diskuteras nedskärningar.
Det är på EU-institutionernas nivå. Där är det varje år ökning av
budgeten, nya tjänster som skall inrättas, löner som skall höjas och en
ständig förhoppning om införandet av en särskild EU-skatt.
EU-kommissionen vill öka EU:s budget med 5,9 % för år 2011.
EU-parlamentets budgetutskotts förslag går i princip på samma linje. Det
har särskilt påpekats att EU-parlamentet dubblar sin budget för
champagnemottagningar kommande år.
EU-parlamentets ordförande i budgetutskottet, fransmannen Alain
Lamassoure, skall dock ha antytt att man kan tänka sig att reducera sina
krav på ökning om man kan öppna för principen att EU får en
direktfinansiering från EU-medborgarna. Men det får inte kallas en
”EU-skatt” sade Lamaasoure. Man kanske mer vill kalla det ”EU-donationer”
eller ”EU-gåvor” eller finna annat dylikt innovativt nyspråk?
Ministerrådet, mer tydligt dess finansministrar, är de som skall öppna
plånboken för EU-kommissionens och EU-parlamentets önskelistor på
EU-utgifter. De är inte särskilt samarbetsvilliga till detta. Även om deras
förslag innebär utgiftsökningar på 2,9 %.
Men EU-parlamentet har fått utökade befogenheter med Lissabonfördraget.
Man har två månader på sig att förhandla mellan råd och EU-parlament. Nås
inte en uppgörelse får 2011 års utgifter gå på 2010 års budgetram. Kanske
inte helt fel jämfört med alternativet med utgiftsökningar?
Är det per automatik fel med utgiftsökningar på EU-nivå? Kanske inte, men
vore det inte bättre att medlemsstaterna behöll pengar och antingen avstod
från att ta ut dem i skatt från medborgarna eller spenderade dem själva i
stället för att de processas genom ännu en politisk nivå i Bryssel?
Varför ska EU satsa pengar på ”frihet och säkerhet” när medlemsstaterna
skär ned på sina anslag till den nationella polisen? Varför skall EU:s
byråkrati utökas när medlemsstaterna sparkar offentliganställda?
EU-parlamentariker från olika länder driver också sina
favoritutgiftsökningar som ökade anslag till mjölkbönder, mer pengar till
utdelning av frukt i skolorna (för att öka försäljningen av frukt), ökade
anslag till biodlare med mera. Det mesta inom ramen för den kritiserade
gemensamma jordbrukspolitik som man sedan länge lovat att reformera men där
föga har hänt.

Fråga din EU-parlamentariker om EU:s utgiftsökning!
Det finns 736 EU-parlamentariker, valda i ett särskilt val med ett
valdeltagande under 50 %. Dessa EU-parlamentariker har dock ändå ett mycket
stort inflytande över EU:s kostnader i förhållande till sina
politikerkollegor i de nationella regeringarna och parlamenten.
EU-parlamentarikerna begär alltid mer pengar till EU och behöver aldrig stå
för att betala räkningarna. Visst, de vill ta in egna pengar i form av en
EU-skatt typ som en del av momsen. Men hittills har de inte fått det nöjet.
E-posta din EU-parlamentariker och fråga han/hon om han/hon ställer upp på
1/ En ökning av EU:s budget
2/ Införandet av en EU-skatt
EU-parlamentarikerna kan lätt gömma sig på grund av anonymiteten och bakom
topparna i EU-parlamentet. Men topparna i EU-parlamentet är beroende av
sina ledamöter. Konfrontera dem! Vilka är EU-parlamentarikerna från ditt
land som tänker rösta för en rejäl utgiftsökning av EU-budgeten samtidigt
som nästan varje medlemsland måste skära ned sina utgiftsbudgetar och i en
del fall höja skatterna?
Bör inte de osm anser sig utgöra den högsta politiska nivån i EU (om det är
sant kan debatteras) föregå med gott exempel och inte utöka sina förmåner
i en tid av ekonomisk kris?