Euron – med vilka kan man dela sina pengar?

Budgetkrisens Grekland har varit uppe till debatt i veckan. Bland annat har Sveriges finansminister Anders Borg uttalat sig i Handelsblatt i veckan. Borg försöker öka trycket på Grekland att sanera sina statsfinanser på egen hand. Borg sade att det inte är EU:s uppgift att ta på sig medlemsländernas skulder. Den grekiska krisen har de skapat genom att inte sköta sina egna finanser, menar Borg.

De dåliga statsfinanserna i Grekland är inget nytt. Det var bara genom fusk med redovisningen som Grekland klarade kriterierna för euron. Euroländerna och Europeiska Centralbanken får dock ta på sig en del av skulden för att de inte kontrollerade Grekland bättre när de skulle få gå med i euron. Greklands valuta fixerades senare mot euron (i juni 2000 i stället för december 1998) just för att de hade finansiella problem.

I tisdags (8/12) fick euron ha tagit rejält med stryk mot både dollarn och yenen, sedan Grekland fått sitt kreditbetyg sänkt. Men euron återhämtade sig dock dagen efter.

Vad kan då Grekland göra. Deras ränta sätts i Frankfurt och är inte anpassad efter Greklands kris som är djupare än genomsnittet bland euroländerna. Grekland har inte heller en egen valuta som kan flyta fritt och som i detta läge skulle kunna sjunka i värde och få igång hjulen i Grekland igen. EU har inte heller någon kraftfull federal finanspolitik som ordna skattelättnader för Grekland och göra stora bidragsutbetalningar. Vilket givetvis är bra då det är som Borg säger – Grekland har misskött sig och ska inte premieras för det.

Det Grekland borde och troligen måste göra är drastiska utgiftsnedskärningar i statsbudgeten. Grekerna får dra åt svångremmen rejält eller söka sig till jobb i andra EU-länder (inget EU-land går särskilt bra just nu). Före finanskrisen arbetade till exempel många rumäner i byggsektor eller i hushållsarbete i Spanien. Många av rumänerna har nu fått ge upp detta. Men nu kanske det blir grekernas tur att söka sig till motsvarande jobbsektorer i de olika EU-länderna. För att få dessa jobb kanske grekerna måste sälja sig mycket billigt.

När Grekland fuskade med siffrorna för att komma in i euron hade de en socialistregering (PASOK). Men högerpartiet Ny Demokrati regerade 2004-2009 och de lyckades inte sanera finanserna. Nu sitter en PASOK-regering under ledning av Giorgos Papandreou. Samme Papandreou var i Sverige inför EMU-omröstningen 2003 och uppmanade svenskarna att rösta ja. Var och en får väl fundera på om den mannens råd var eller är något att lyssna på.

Sverige röstade nej till euron i september 2003. Detta beslut då skall man givetvis alltid vara beredd att ompröva. Men verkligheten talar än en gång sitt tydliga språk. Är vi beredda att dela våra pengar med, och eventuellt även betala räkningar för, länder som så uppenbart inte klarar av att sköta sina egna statsfinanser och vars redovisningar man inte ens kan lita på?