Onsdag 3 juli
2013 röstade EU-parlamentet om Podimatabetänkandet (A7-0230/2013) om genomförande av det fördjupade
samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner. Det var denna
gång bara ett samrådsförfarande, alltså
en rådgivning. Den politiska linjen ligger dock fast sedan tidigare.
Det
var omröstning med namnupprop på ett ändringsförslag från liberala ALDE-gruppen
som löd som följer:
”Pensionsfonder eller tjänstepensionsinstitut enligt definitionen i
artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG om verksamhet i
och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, kapitalförvaltare för sådana fonder
eller institut, eller enheter som inrättas för dessa fonders eller instituts investeringar
och som enbart och uteslutande agerar i dessa fonders eller instituts intresse,
ska inte betraktas som finansinstitut vid tillämpningen av detta direktiv.”
Syftet med detta ändringsförslag var att förhindra att pensionsfonder
ingår i definitionen av ”finansinstitut” och att transaktioner som de deltar i
omfattas av skatten på finansiella transaktioner enligt direktivet. Detta för
atty en del tillskyndare av EU-skatten har börjat bli oroliga för att den
kommer att leda till sänkta inkomster för pensionsfonderna och minskade
pensioner som följd. Det är ingalunda populärt. EU-parlamentet bör klargöra i
vilken omfattning framtidens pensioner kommer att drabbas av det förslag till
en finansiell transferskatt på EU-nivå.
Men ändringsförslag 58 röstades ned med endast 225 ja-röster mot 458
nej-röster och 23 nedlagda röster. Det var framförallt liberala ALDE,
konservativa ECR och EU-kritiska EFD-gruppen som stödde förslaget till sammans
med bland annat 51 ledamöter från kristdemokratiska PPE-gruppen.
Men framförallt en majoritet av PPE-gruppen, socialistiska
S&D-gruppen samt Gröna/EFA (regionalister) röstade nej till detta.
De svenska ledamöterna röstade som följer:
Ja: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Wikström (FP).
Nej: Ibrisagic (M), Svensson (KD), Färm (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S),
Ulvskog (S), Andersdotter (PP), Lövin (MP), Schlyter (MP), Gustafsson (V).
Frånvarande: Corazza Bildt (M), Hökmark (M), Fjellner (M), Hedh (S), Westlund (S), Engström (PP).
Resolutionen i
dess helhet antogs med 522 ja-röster mot 141 nej-röster och 42 nedlagda röster.
Konservativa
ECR-gruppen röstade nej samt de flesta i EU-kritiska EFD-gruppen och
minoriteter i ALDE och PPE-grupperna. I övrigt var det som vanligt en solid
majoritet för i den styrande federalistiska koalitionen av kristdemokrater,
socialister och liberaler.
De svenska ledamöterna röstade som följer:
Ja: Färm (S), Ludvigsson (S),
Nilsson (S), Ulvskog (S), Andersdotter (PP), Lövin (MP), Schlyter (MP).
Nej: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Wikström (FP), Ibrisagic
(M), Svensson (KD).
Avstår: Gustafsson (V).
Frånvarande: Carrozza Bildt (M), Hökmark (M), Fjellner (M), Hedh (S), Westlund (S), Engström (PP).
Detta röstningsmönster
följer i princip hur de svenska EU-parlamentarikerna röstade i juni 2012 även
om nu Vänsterpartisten har bytt från ja till avstår. Tidigare har dock
betydligt fler av svenskarna röstat ja i liknande omröstningar.
I EU-parlamentets
debatt dagen före samt i röstförklaringar efter omröstningen finns bara en
svensk med trots den viktiga politiskt principiella arten av detta ärende.
Svenskarna önskar nog ligga lågt i frågan på grund av att den kan försämra EU:s
rykte i Sverige.
Mikael Gustafsson (V) lämnade in en skriftlig
röstförklaring efter omröstningen som lyder osm följer: ” Jag har lagt ned rösten om betänkandet av
Podimata. Jag stöder förslaget om skatt på finansiella transaktioner. Detta
förslag har dock dels fel utformning och påminner rätt lite om en Tobin-skatt,
dels kommer inkomster att tillfalla EU-budgeten. Jag anser att inkomsterna
borde gå till medlemsländernas egna budgetar och reserveras för klimat- och
sysselsättningsåtgärder samt för olika former av bistånd till
utvecklingsländerna.”
Jan Å Johansson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar