Ny nyhetsbloggsida

Hej
Nu för tiden har denna nyhetsblogg och granskare av EU-institutionerna flyttat till www.granskning.eu
Välkommen att besöka denna sida.

EU-parlamentet formerar styrkorna för att trycka på om införandet av direkt EU-skatt

Tisdag 25 februari 2014 röstade EU-parlamentet om De Backerbetänkandet (A7-0084/2014) om ”den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken:

Årlig tillväxtöversikt 2014”. Det var ett eget initiativ från EU-parlamentet. Alltså bara ett tyckande. Men inte helt oviktigt. EU-parlamentet försöker nu att tjata hål i huvudet på ministerrådet och de nationella politikerna om att EU måste få rätt att ta ut egen skatt från medborgare och företag i EU.

Inga svenska ledamöter deltog i debatten på måndagskvällen eller lämnade in någon röstförklaring. De flesta av dem vill helst ligga lågt i frågan så att den inte uppmärksammas i svensk valdebatt.

Betänkandet innehåller förslag inom ekonomi politik och budgetarbete. Men en punkt står ut bland de andra. Punkt 44 lyder:

”Europaparlamentet påminner om sin åsikt att medlemsstaternas budgetsituation kan underlättas genom ett nytt system med egna medel för finansiering av unionens budget som kommer att minska de BNI-baserade bidragen och sålunda ge medlemsstaterna möjlighet att fullgöra sina konsolideringsinsatser utan att äventyra EU:s finansiering för att stödja investeringar i åtgärder för ekonomisk återhämtning och reformåtgärder. Parlamentet understryker därför den vikt man fäster vid den nya högnivågruppen om egna medel, vars arbete bör leda fram till en verklig reform av EU:s finansiering.”

”Högnivågruppen” EU-parlamentet tillsatt leds av Mario Monti, före detta EU-kommissionär och före detta italiensk premiärminister. EU-parlamentet hoppas att alla dörrar hos stats- och regeringschefer i EU skall stå öppna när han reser runt och driver propaganda för EU-skatt. EU skall helt enkelt få rätt att skapa sina egna skatter och också höja dem efter eget behag. Att införandet av EU-beskattning skulle vara ”skatteneutralt”, det vill säga inte höja det totala skattetrycket är ren bluff om inte medlemsländerna skär i sina utgifter till vård, skola och omsorg.

Omröstning med namnupprop hölls på punkt 44. Den antogs med 526 ja-röster mot 133 nej-röster och 20 nedlagda röster. Kristdemokratiska EPP-gruppen, socialdemokratiska S&D-gruppen, liberala ALDE-gruppen och de Gröna/EFA (regionalister) stödde i huvudsak skrivningen i punkt 44. Motståndet kom främst från konservativa ECR-gruppen och vänstergruppen GUE/NGL.

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Wikström (FP), Hökmark (M), Andersdotter (PP), Engström (PP).

Nej: Svensson (KD), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Westlund (S), Lövin (MP), Schlyter (MP), Gustafsson (V).

Avstår: Corazza Bildt (M), Ibrisagic (M), Fjellner (M).

Närvarande men ej röstat: Färm (S).

Punkt 44 antogs alltså och ingick då i omröstningen när man röstade om helheten i betänkandet. Den antogs med 545 ja-röster mot 120 nej-röster och 10 nedlagda röster. Som ovan kristdemokratiska EPP-gruppen, socialdemokratiska S&D-gruppen, liberala ALDE-gruppen och de Gröna/EFA (regionalister) röstade ja. Nejrösterna kom från konservativa ECR-gruppen, vänstergruppen GUE/NGL, EU-kritiska EFD-gruppen, som nu var nästan helt enig, samt från de flesta grupplösa.

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Ibrisagic (M), Fjellner (M), Hökmark (M), Svensson (KD), Färm (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Westlund (S), Andersdotter (PP), Engström (PP).

Nej: Gustafsson (V).

Avstår: Lövin (MP), Schlyter (MP).

Närvarande men ej röstat: Hedh (S).

De flesta som är mot punkt 44 kroknar alltså i slutomröstningen och accepterar den skrivningen genom att rösta ja till helheten. Miljöpartierna väljer att avstå, vilket också är svagt om de nu är de EU-kritiker de utger sig för att vara. Intressant hur Färm och Hedh ”missar” att rösta i varsin omröstning. Det kanske är bekvämast så ty då undviker de en del kritik från sina egna.

Ingen som röstar för punkt 44 och/eller resolutionen i dess helhet kan med hedern i behåll definiera sig som ”EU-kritiker”. En EU-kritiker vill rimligen inte ge EU egen beskattningsrätt för dess fortsatta gigantiska verksamhetsexpansion.

Fiskeavtalet EU-Marocko uppe igen i EU-parlamentet

EU-parlamentet röstade den 10 december 2013 återigen om fiskeavtalet EU-Marocko (A7-0417/2013). Till exempel Spanien ligger på för att deras fiskeflotta skall få fiska i Marockos/Västsaharas farvatten på EU:s bekostnad. Angående Västsaharafrågan och att fiskerättigheter säljs i farvatten Marocko ockuperat sade man bara i motiveringsdelen att man inte skall behandla denna fråga, eftersom den varken påverkar villkoren i fiskeavtalet eller det nyligen godkända avtalet mellan EU och Marocko om liberaliseringsåtgärder angående jordbruks- och  fiskeriprodukter. Så var man av med den ömtåliga frågan – den finns inte helt enkelt.

Omröstningen utföll som följer nedan.

Fiskepartnerskap mellan EU och Marocko: protokollet om fastställande av fiskemöjligheter och ekonomisk ersättning

Parti-grupp	För	Emot	Avstår	Svenskar röst för	Svenskar röst emot
ALDE	15	39	3		Paulsen, Schmidt, Wikström
ECR	14	3	25
EFD	8	15	0
GUE/NGL	1	22	1		Gustafsson
NI	4	18	3
PPE	190	15	12	Hökmark	Svensson
S&D	78	47	3		Färm, Hedh, Ludvigsson, Nilsson, Ulvskog
Verts/ALE	0	45	2		Engström, Schlyter
Totalt	310	204	49

Frånvarande: Johansson, Corazza Bildt, Fjellner, Ibrisagic, Westlund, Andersdotter, Lövin.

Not: Hökmark inlämnade rättelse i efterhand att hans avsikt var att rösta mot.

         Lövin inlämnade rättelse i efterhand att hennes avsikt var att rösta mot.

Ministerrådet fick rätt – löneförhöjning till redan priviligierad EU-personal kan nekas

EU-domstolen i Luxemburg dömde den 19/11 att EU:s ministerråd hade sin fulla rätt att avvisa EU-kommissionens förslag om löneförhöjningar för EU-personalen år 2011. EU-kommissionen ville höja lönerna med 1,7%, men ministerrådet var inte villiga till det. Kristider samt att EU-personalen redan är en välbetald och priviligierad yrkeskår gjorde att motivationen till utgiftsökningar inte fanns hos ministerrådet.

Personalreglerna för EU-tjänstemännen angav fram till 2012 att ministerrådet skulle besluta, på förslag av EU-kommissionen för varje års slut om justering av löner och pensioner genom att använda sig av en ”justeringsmetod”. Denna metod bygger på beräkningar av levnadsomkostnaderna i Bryssel och köpkraften hos nationellt anställda tjänstemän på centrala regeringskanslier i åtta medlemsländer.

Dock, personalreglerna har också ett undantag som säger att vid en allvarlig och plötslig nedgång i den ekonomiska och sociala situationen i EU så kan EU-parlamentet och ministerrådet tillsammans besluta om lönerna utan hänsyn till justeringsmetoden. I denna situation skall EU-kommissionen bidra med objektiv information för att visa på att en ekonomisk kris faktiskt existerar. Men det var inte specificerat vilken institution som skulle vara ansvarig för att undersöka denna information.

2011 var EU-kommissionen och ministerrådet oense om det var en plötslig nedgång i den ekonomiska och sociala situationen i EU och som därmed i konsekvens skulle påverka EU-anställdas löner och pensioner. EU-kommissionen ansåg inte att det var en sådan ekonomisk kris att EU-anställda skulle mista sin lönejustering.

EU-kommissionen gick till EU-domstolen och fick stöd av EU-parlamentet. De politiska ledningarna i dessa två institutioner är alla djupt involverade i att EU-personalen skall få behålla sina generösa löner och förmåner.

Men nu har alltså EU-domstolen avvisat EU-kommissionens krav och beslutat att ministerrådet år 2011, på grundval av information från EU-kommissionen, fann att det existerade en allvarlig och plötslig nedgång och därför inte var förpliktigade att anta EU-kommissionens förslag, som var baserat på justeringsmetoden för det året.

Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien, Lettland, Nederländerna, Irland, Tjeckien och Danmark stödde ministerrådets beslut i EU-domstolen. Varför fanns inte Sverige med i denna grupp?

Totalt skall det vara lönejusteringar för tre år som nu de med EU-löner ”snuvades” på genom domslutet. För EU:s utrikesminister Ashton var det en förlust på cirka 12 000 pund i utebliven löneförhöjning. För EU-parlamentarikerna handlade det om cirka 5 000 euro för var och en som försvann.

Domslutet var faktiskt lite överraskande. EU-personalen hävdade att ministerrådet satt sig över ingångna avtal om lönejusteringar. En generaladvokat i EU-domstolen hade också i sitt yttrande i september inför domen uttalat sitt stöd för EU-kommissionens linje.

Det är möjligt att domarna i EU-domstolen faktiskt här också gjorde en politisk bedömning. Att ställa sig på samma sida som en välbetald tjänstemannaelit i EU skulle sänka EU-institutionernas popularitet ute bland folk. När det gällde fallet med det svenska Systembolagets monopolställning precis efter att Sverige blev medlem av EU gick EU-domstolen på Sveriges linje, trots att en dansk generaladvokat yttrat sig i precis motsatt riktning samt trots att EU-domstolen i vanliga fall brukar döma för en öppen marknad.

Kort sagt – EU-personal lever inte i en bubbla där lönerna ständigt måste gå upp, de kan ibland påverkas av att det faktiskt är kris för vanligt folk.

Jan Å Johansson

EU-parlamentet fick lite media för en gångs skull

EU-parlamentet fick till sin glädje en del medial uppmärksamhet den 22 oktober när ett betänkande om sexuell och reproduktiv hälsa (Estrelabetänkandet A7-0306/2013) återförvisades till kvinnoutskottet från sessionen. Betänkandet i sig var bara ett uttalande utanför lagstiftningsprocessen så man kan fråga sig varför det skulle bli så uppmärksammat. Detta är mest en politisk lek som EU-parlamentet håller på med då och då i olika tyckanden. Någon gång kan det gälla ett budgetanslag, men inte denna gång.

Ledamöterna i EU-parlamentet, särskilt de från länder med en katolsk majoritet hade flitigt uppvaktats av katolska lobbygrupper, katolska kyrkan och kristna väljare. Frågan om att informera om preventivmedel är fortfarande kontroversiell i mer eller mindre omfattning i många EU-länder.

Betänkandet återförvisades till utskottet med 351 ja-röster mot 319 nej-röster och 18 nedlagda röster. Det var framförallt den kristdemokratiska EPP-gruppen och den konservativa EDR-gruppen som röstade för återförvisning. Den liberala ALDE-gruppen var delad itu.

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Hökmark (M), Svensson (KD).

Nej: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Wikström (FP), Fjellner (M), Färm (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Engström (PP), Lövin (MP), Schlyter (MP), Gustafsson (V).

Avstår: Ibrisagic (M).

Frånvarande: Corazza Bildt (M), Westlund (S), Andersdotter (PP).

Nog kan man tycka att den stora majoriteten av svenskarna borde sätlla upp på en modern syn på preventivmedel och information om dem. Men Gunnar Hökmark, Anna Ibrisagic och Alf Svensson gör tydligen inte det.

Olle Ludvigsson (S) överdriver sin och EU-parlamentets betydelse

EU-parlamentet antog tisdagen 8 oktober Regnerbetänkandet (A7-0291/2013) om internationell privaträtt och bestämmelser på anställningsområdet. Lavalfallet i Vaxholm spökar fortfarande. Någon debatt hölls inte om betänkandet, bara en kortfattad redogörelse av rapportören. Det var också bara ett tyckande utanför lagstiftning och inte ens det första i ämnet. Det hölls bara en enda omröstning på betänkandet, med handuppräkning utan registrering av vem som röstade vad. EU-parlamentet har flera gånger, särskilt under förra mandatperioden, antagit liknande resolutioner med ungefär samma innehåll.
Regners resolution som uppmanar till nya EU-regler som slår fast att det är domstolen i det land där en stridsåtgärd vidtas som ska vara behörig att döma i tvistemål. EU-parlamentet uppmanar återigen EU-kommissionen att se över möjligheterna att förändra det aktuella regelverket. Detta för att skydda arbetstagarnas rättigheter och värna de olika nationella arbetsmarknadsmodellerna i EU.
Olle Ludvigsson (S) försöker entusiastiskt förhärliga en fortsatt mycket mörk situation som han, EU-parlamentet och flera nationella regeringar gått bet på att förändra.
I ett uttalande säger Ludvigsson citat: ”Tvister på svensk arbetsmarknad ska avgöras i svensk domstol”. Men det är ett spel för gallerierna och även rent hyckleri. Han försöker påskina att processen är igång för förändring, men så är det inte. EU-kommissionen som förslagställare har inte rört ett finger efter Lavaldomen och tänker inte heller göra det. Det vill ha fri rörlighet, punkt.
Ludvigsson tycker att det är fel att det i det så kallade Torline-målet en dansk domstol hade rätt att bedöma lagligheten i stridsåtgärder som en svensk fackförening vidtagit i Sverige. Men Ludvigsson borde ju veta att om nu facket var missnöjd med domen kan man gå till EU-domstolen i Luxemburg. De är enligt EU:s grundfördrag då skyldiga att tillämpa EU-rätten före nationell rätt. Denna tågordning har ju de svenska socialdemokraterna godkänt en gång för alla då de varit anhängare av varje nytt EU-fördrag som antagits och satts i verket.
Så vad gnäller Ludvigsson om? Hans parti har ju varit med och skapat just denna rådande modell där EU-domstolen är allenarådande sist och slutligen och som fattade domslutet i Lavalfallet.
Så svensk fackföreningsrörelse sitter kvar i Lavalfallets fälla som EU-institutionen EU-domstolen slog igen och som EU-kommissionen inte vill ändra på. Sedan kan Ludvigsson (S) försöka få det att framstå som att han arbetar hårt med frågan. Men han kunde lika gärna sparka sig trött. Det skulle ge samma resultat – ingenting så länga man inte i ett nytt EU-fördrag begränsar EU:s och EU-institutionernas överallt rådande beslutsfattare.
Jan Å Johansson

EU-parlamentet vill militarisera EU

EU-parlamentet debatterade Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013) om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter onsdagen den 11 september 2013. Dagen efter röstade de igenom betänkandet på sessionen. Det var endast en resolution utanför lagstiftningen men den är mycket intressant utifrån att den ger en bild av EUI-federalisternas ambitioner på det militära området. Den antagna resolutionstexten talar för sig självt. Betänkandet är mycket långtgående i sina ambitioner att militarisera EU och EU-budgeten. Otvivelaktigt en mycket kontroversiella fråga i de alliansfria EU-länderna.

Alla punkter från betänkandet som återges nedan antogs av EU-parlamentet även om det var totalt 14 omröstningar med namnupprop (ONU) inklusive den om texten i dess helhet.

Utvalda delar av texten i betänkandet

Punkt 4. Europaparlamentet påminner om att EU i fördraget uppmanas att verka för en gradvis utformning av en gemensam försvarspolitik för unionen som kan leda till ett gemensamt försvar. Parlamentet påminner vidare om medlemsstaternas skyldigheter enligt klausulen om ömsesidigt försvar.

(Ingen ONU. Antagen.)

Punkt 5. Europaparlamentet upprepar sin starka oro över de ständiga och icke samordnade nedskärningarna i de nationella försvarsbudgetarna, något som bromsar arbetet för att täppa till luckor i kapaciteten och undergräver trovärdigheten för GSFP. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna kraftfullt att hejda och vända denna oansvariga utveckling och att intensifiera insatserna på nationell nivå och EU-nivå för att begränsa konsekvenserna genom ökat samarbete samt sammanslagning och gemensamt utnyttjande.

(Antagen – 431 ja-röster, 170 nej-röster, 26 nedlagda röster.)

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Ibrisagic (M), Svensson (KD), Ludvigsson (S).

Nej: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Färm (S), Hedh (S), Nilsson (S), Andersdotter (PP), Engström (PP), Lövin (MP), Gustafsson (V).

Avstår: Ulvskog (S).

Frånvarande: Fjellner (M), Hökmark (M), Westlund (S), Schlyter (MP).

Punkt 15. Europaparlamentet efterlyser ännu en gång ett fullfjädrat operativt högkvarter för EU inom Europeiska utrikestjänsten, om nödvändigt genom permanent strukturerat samarbete. Parlamentet betonar att högkvarteret bör ha en civil-militär struktur och vara ansvarigt för planering och ledning av EU:s civila uppdrag och militära insatser, med separata civila och militära befälsordningar.

(Ingen ONU. Antagen.)

Punkt 23. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att undersöka hur den politiska beslutsprocessen på EU-nivå och nationell nivå skulle kunna rationaliseras, så att begreppet snabbinsats gör skäl för sitt namn. Parlamentet insisterar på att det måste till politisk vilja för att utmaningarna ska kunna mötas. Parlamentet uppmuntrar till en reflektion om möjliga förenklade förfaranden för att sätta in stridsgrupper under begränsade tidsperioder, förutsatt att vissa tydligt definierade och överenskomna villkor är uppfyllda, såsom en specifik förfrågan från FN.

Punkt 23 – första delen:

Första delen av omröstningen om punkt 23: Hela texten utom orden "och nationell nivå".

(Antagen. 510 ja-röster, 89 nej-röster, 29 nedlagda röster.)

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Ibrisagic (M), Svensson (KD), Färm (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Andersdotter (PP), Engström (PP).

Nej: Hedh (S), Lövin (MP), Gustafsson (V).

Avstår: Ulvskog (S).

Frånvarande: Fjellner (M), Hökmark (M), Westlund (S), Schlyter (MP).

Punkt 23 – andra delen:

Första delen av omröstningen om punkt 23: Hela texten utom orden "och nationell nivå". I andra delen röstades det om att inkludera dessa ord.

(Antagen. 427 ja-röster, 154 nej-röster, 33 nedlagda röster.)

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Paulsen (FP), Schmidt (FP), Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Svensson (KD), Färm (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S).

Nej: Johansson (C), Ibrisagic (M), Hedh (S), Andersdotter (PP), Engström (PP), Lövin (MP), Gustafsson (V).

Frånvarande: Fjellner (M), Hökmark (M), Westlund (S), Schlyter (MP).

Punkt 25. Europaparlamentet påpekar att alla kostnader som inte är kopplade till militära insatser, såsom kostnader för förberedelser av stridsgrupperna och för deras beredskap, får bäras av EU:s budget.

(Antagen. 437 ja-röster, 160 nej-röster, 24 nedlagda röster.)

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Paulsen (FP), Schmidt (FP), Wikström (FP), Svensson (KD), Färm (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S).

Nej: Johansson (C), Corazza Bildt (M), Ibrisagic (M), Hedh (S), Andersdotter (PP), Engström (PP), Lövin (MP), Gustafsson (V).

Avstår: Ulvskog (S).

Frånvarande: Fjellner (M), Hökmark (M), Westlund (S), Schlyter (MP).

Punkt 27. Europaparlamentet påminner om Europeiska försvarsbyråns uppdrag och uppgifter enligt artiklarna 42.3 och 45 i EU-fördraget, i synnerhet byråns viktiga roll för att utveckla och genomföra en europeisk kapacitets- och rustningspolitik, harmonisera operativa behov, föreslå multilaterala projekt, samordna medlemsstaternas program, stärka den industriella och teknologiska basen för det europeiska försvaret samt förbättra de militära utgifternas verkan. Mot bakgrund av försvarsbyråns stora fokus på kostnadseffektivitet uppmanas medlemsstaterna kraftfullt att förse den med tillräckliga resurser för att den ska kunna uppnå sin fulla potential. Parlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att lägga fram förslag om att finansiera byråns personal- och driftskostnader ur EU-budgeten.

(Ingen ONU. Antagen.)

Punkt 34. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att överväga ett gemensamt ägande av vissa dyra kapaciteter, särskilt kapacitet på rymdområdet, obemannade luftfartyg (UAV) eller resurser för strategiska luftbroar. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med att utforska alternativen för att utveckla EU-ägd kapacitet genom att utnyttja potentialen till synergieffekter för försvarsrelaterade och civila säkerhetsbehov, till exempel på områdena civilskydd och gränsövervakning.

(Antagen. 432 ja-röster, 164 nej-röster, 27 nedlagda röster.)

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Ibrisagic (M), Svensson (KD), Färm (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S).

Nej: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Hedh (S), Andersdotter (PP), Engström (PP), Lövin (MP), Gustafsson (V).

Frånvarande: Fjellner (M), Hökmark (M), Westlund (S), Schlyter (MP).

Punkt 35. Europaparlamentet understryker behovet av en gemensam europeisk strategi för att utveckla system för fjärrstyrda MALE-luftfartyg (Medium Altitude Long Endurance), och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en innovativ strategi för att uppnå denna ambition.

(Antagen. 441 ja-röster, 160 nej-röster, 24 nedlagda röster.)

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Ibrisagic (M), Svensson (KD), Färm (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S).

Nej: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Hedh (S), Ulvskog (S), Andersdotter (PP), Engström (PP), Lövin (MP), Gustafsson (V).

Frånvarande: Fjellner (M), Hökmark (M), Westlund (S), Schlyter (MP).

Ulvskog (S) avstod, men anmälde efteråt att hon avsett att rösta nej.

Punkt 40. Europaparlamentet finner det djupt beklagligt att de nationella budgetarna för försvarsforskning minskar och att denna forskning för det mesta är uppsplittrad efter nationella skiljelinjer. Parlamentet påpekar vilken potential EU har att tillföra ett väsentligt mervärde genom den europeiska samarbetsramen och att skapa större synergieffekter mellan försvarsrelaterad och civil säkerhetsforskning. Parlamentet lyfter i synnerhet fram behovet att fokusera på investeringar i nyckeltekniker såsom robotteknik och nano- och mikroelektronik, och att se till att de medel som EU satsar på dessa områden kommer till nytta även för försvarets behov.

(Antagen. 417 ja-röster, 169 nej-röster, 31 nedlagda röster.)

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Ibrisagic (M), Svensson (KD).

Nej: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Färm (S), Nilsson (S), Hedh (S), Ulvskog (S), Andersdotter (PP), Engström (PP), Lövin (MP), Gustafsson (V).

Avstår: Ludvigsson (S).

Frånvarande: Fjellner (M), Hökmark (M), Westlund (S), Schlyter (MP).

Punkt 45. Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd till europeiska strukturer och projekt på utbildningsområdet och lyfter i synnerhet fram Europeiska säkerhets- och försvarsakademins (Esfa) bidrag till en gemensam säkerhetskultur, liksom dess potential att identifiera och utveckla kostnadsbesparande samarbetsprojekt mellan nationella institutioner. Parlamentet välkomnar rådets beslut av den 22 april 2013 att stärka Esfa genom att förse akademin med rättskapacitet och tillhandahålla finansiering ur EU:s budget. Detta skulle kunna bli en modell för EU:s budgetstöd till andra GSFP‑strukturer, såsom Europeiska försvarsbyrån och EU:s satellitcentrum. Parlamentet vill se en vidareutveckling av det europeiska initiativet för utbyte av unga officerare, inspirerat av Erasmus, liksom ett deltagande i Erasmusprogrammet av utbildningsinstitutioner för europeiska militära befälhavare.

Punkt 45 – första delen:

Första delen av omröstningen om punkt 45: Hela texten utom orden "och tillhandahalla finansiering … och EU:s satellitcentrum"

(Antagen. 494 ja-röster, 91 nej-röster, 35 nedlagda röster.)

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Paulsen (FP), Schmidt (FP), Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Ibrisagic (M), Svensson (KD), Färm (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Engström (PP).

Nej: Johansson (C), Hedh (S), Gustafsson (V).

Avstår: Andersdotter (PP), Lövin (MP).

Närvarande men ej röstat: Ulvskog (S).

Frånvarande: Fjellner (M), Hökmark (M), Westlund (S), Schlyter (MP).

Punkt 45 – andra delen:

Första delen av omröstningen om punkt 45: Hela texten utom orden "och tillhandahalla finansiering … och EU:s satellitcentrum". I andra delen röstades de tom att inkludera dessa ord.

(Antagen. 419 ja-röster, 162 nej-röster, 27 nedlagda röster.)

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Svensson (KD), Färm (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S).

Nej: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Hedh (S), Andersdotter (PP), Engström (PP), Lövin (MP), Gustafsson (V).

Avstår: Ulvskog (S).

Närvarande men ej röstat: Ibrisagic (M).

Frånvarande: Fjellner (M), Hökmark (M), Westlund (S), Schlyter (MP).

Ulvskog (S) röstade ja, men anmälde efteråt att hon avsett att avstå.

Punkt 54. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta ett kvalitativt steg i riktning mot ett europeiskt försvar genom att stärka EU:s militära strukturer i enlighet med denna resolution. Parlamentet uppmuntrar de medlemsstater som så önskar att vid behov gå vidare, i överensstämmelse med artiklarna 42.6 och 46 i EU-fördraget om permanent strukturerat samarbete, liksom artikel 44. Om sådana samarbetsformer inleds anser parlamentet att de först och främst bör bygga på de deltagande medlemsstaternas vilja att ta sitt ansvar inom världssamfundet och göra EU bättre rustat för krishanteringsinsatser.

(Ingen ONU. Antagen.)

Punkt 55. Europaparlamentet anser därför att ett permanent strukturerat samarbete bör omfatta i synnerhet följande punkter, som syftar till att öka den operativa effektiviteten:

·                                        Inrättandet av ett permanent operativt högkvarter för EU.

·                                        Gemensam finansiering av snabbinsatser med hjälp av EU:s stridsstyrkor.

·                                        Ett åtagande om att bidra till stridsgruppernas tjänstgöringslistor, med harmoniserade insatsregler och rationaliserade beslutsförfaranden.

(Ingen ONU. Antagen.)

Punkt 56. Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna också behöver stärka sina åtaganden med avseende på kapacitetsuppbyggnad, särskilt genom sammanslagning och gemensamt utnyttjande, men att maximal flexibilitet och öppenhet för deltagande behöver bevaras, i syfte att få ut så mycket som möjligt av olika bilaterala, regionala eller multilaterala synergier. Parlamentet anser dock att ett avtal om permanent strukturerat samarbete bör omfatta åtminstone åtaganden om

·                                        strukturerad samordning av försvarsplaneringen,

·                                        gemensam utvärdering och översyn av kapacitetsuppbyggnaden, och

·                                        ökad finansiering till Europeiska försvarsbyrån.

Punkt 56 – första delen:

Första delen av omröstningen om punkt 56: Hela texten utom orden "okad finansiering till Europeiska forsvarsbyran".

First part of the vote at point 56: Text as a whole excluding the words ‘increased funding for the EDA’.

(Antagen. 471 ja-röster, 109 nej-röster, 44 nedlagda röster.)

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Ibrisagic (M), Svensson (KD), Engström (PP).

Nej: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Färm (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Gustafsson (V).

Avstår: Andersdotter (PP), Lövin (MP).

Frånvarande: Fjellner (M), Hökmark (M), Westlund (S), Schlyter (MP).

Punkt 56 – andra delen:

Första delen av omröstningen om punkt 56: Hela texten utom orden "ökad finansiering till Europeiska forsvarsbyran". I andra delen röstades det om att inkludera dessa ord.

(Antagen. 405 ja-röster, 185 nej-röster, 30 nedlagda röster.)

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Ibrisagic (M), Svensson (KD).

Nej: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Färm (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Andersdotter (PP), Engström (PP), Lövin (MP), Gustafsson (V).

Frånvarande: Fjellner (M), Hökmark (M), Westlund (S), Schlyter (MP).

Punkt 57. Europaparlamentet konstaterar att fördraget tydligt anger att permanent strukturerat samarbete ska inrättas inom unionens ramar, och att den allra största delen av den verksamhet som utvecklas inom detta samarbete därför kan få tillgång till finansiering ur EU:s budget på samma villkor som annan EU-verksamhet, i enlighet med artikel 41 i EU‑fördraget.

Punkt 57 – första delen:

Första delen "Europaparlamentet konstaterar ... unionens ramar".

(Antagen. 475 ja-röster, 111 nej-röster, 37 nedlagda röster.)

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Ibrisagic (M), Svensson (KD) Andersdotter (PP), Engström (PP), Lövin (MP).

Nej: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Färm (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Gustafsson (V).

Frånvarande: Fjellner (M), Hökmark (M), Westlund (S), Schlyter (MP).

Punkt 57 – andra delen:

Andra delen "och att den allra ... i EU-fordraget".

(Antagen. 386 ja-röster, 190 nej-röster, 34 nedlagda röster.)

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Wikström (FP).

Nej: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Corazza Bildt (M), Ibrisagic (M), Färm (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Andersdotter (PP), Engström (PP), Lövin (MP), Gustafsson (V).

Närvarande men ej röstat: Svensson (KD).

Frånvarande: Fjellner (M), Hökmark (M), Westlund (S), Schlyter (MP).

Antagandet av resolutionen i dess helhet

Resolutionen i dess helhet antogs genom ONU med 403 röster för, 178 mot och 33 nedlagda röster. Vilka som röstade för respektive mot följde i stora drag hur man röstat i delomröstningarna ovan.

Ja röstade kristdemokraterna (EPP), en stor majoritet av liberalerna (ALDE) och en stor majoritet av socialdemokraterna (S&D).

Nej röstade en stor majoritet av de konservativa (ECR), den gröna/regionalistiska gruppen, de vänsterinriktade (GUE/NGL), de flesta av de EU-kritiska (EFD) och de flesta av de grupplösa ledamöterna.

De svenska ledamöterna röstade som följer:

Ja: Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Ibrisagic (M), Svensson (KD), Färm (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S).

Nej: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Hedh (S), Andersdotter (PP), Engström (PP), Lövin (MP), Gustafsson (V).

Avstår: Ulvskog (S).

Frånvarande: Fjellner (M), Hökmark (M), Westlund (S), Schlyter (MP).

Ingen svensk ledamot talade i debatten på onsdagen den 11 september. Inga röstförklaringar inlämnades heller från svenska ledamöter efter moröstningen på torsdagen den 12 september.

Samtliga svenska ledamöter utom Engström (PP) var säkerligen medvetna om vad de röstade om. Engström tillfrågades av rapportförfattaren på lördagen den 14 om hur han röstat och Engström hade ingen aning om frågan. Han följer sin grupp rakt av.

Tidigare när Maj Britt Theorin (S) satt i EU-parlamentet brukade hon lägga ändringsförslag i dessa frågor i intresse för de alliansfria medlemsländerna. När hon har lämnat är det ingen svensk ledamot som verkar bry sig längre.

Poängräkning på de svenska ledamöterna:

Den viktigaste omröstningen var hur man röstade på resolutionen i dess helhet.

Då röstade alltså följande ja; Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Ibrisagic (M), Svensson (KD), Färm (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S).

Medan de följande röstade nej: Johansson (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Hedh (S), Andersdotter (PP), Engström (PP), Lövin (MP), Gustafsson (V).

Ulvskog (S) fegade ur genom att avstå.

Nedan på de tretton delomröstningarna före slutomröstningen hur många gånger de röstade ja;

Wikström (FP) – 13 gånger

Svensson (KD) – 12 gånger

Corazza Bildt (M) – 11 gånger

Ibrisagic (M) – 9 gånger

Ludvigsson (S) – 8 gånger

Nilsson (S) – 7 gånger

Färm (S) – 6 gånger

Paulsen (FP) – 4 gånger

Schmidt (FP) – 4 gånger

Engström (PP) – 4 gånger

Andersdotter (PP) – 2 gånger

Ulvskog (S) – 2 gånger

Johansson (C) – 1 gång

Lövin (MP) – 1 gång

Gustafsson (V) – 0 gånger

Hedh (S) – 0 gånger

Nedan på de tretton delomröstningarna före slutomröstningen hur många gånger de röstade nej;

Gustafsson (V) – 13 gånger

Hedh (S) – 13 gånger

Johansson (C) – 12 gånger

Lövin (MP) – 10 gånger

Paulsen (FP) – 9 gånger

Schmidt (FP) – 9 gånger

Engström (PP) – 9 gånger

Andersdotter (PP) – 9 gånger

Nilsson (S) – 6 gånger

Färm (S) – 6 gånger

Ulvskog (S) – 6 gånger

Ludvigsson (S) – 4 gånger

Ibrisagic (M) – 3 gånger

Corazza Bildt (M) – 2 gånger

Wikström (FP) – 0 gånger

Svensson (KD) – 0 gånger

Sammanställt av Jan Å Johansson