EU-parlamentet vill ha ökade anslag - som vanligt

I Storbritannien har den nya regeringen lagt fram ett sparpaket på sex miljarder pund.

I Danmark har regeringen lagt fram ett konsolideringsprogram som ska spara respektive öka inkomster till värde av tio miljarder danska kronor för att få rum på satsningar i hälsovården. Danmarks ministrar går ned 5% i lön och det är ju sällan sådant händer.

I Rumänien har 50 000 människor, arbetare och pensionärer mestadels, den 19 maj deltagit i de största demonstrationerna sedan Ceausescus fall mot nedskärningar som den Internationella valutafonden ställt som krav på landet. En generalstrejk ska äga rum i Rumänien den 31 maj.

I Grekland demonstrerade igår (20/5) 25 000 mot nedskärningarna, ändå få jämfört med att 50 000 deltog i den förra demonstrationen den 5 maj.

I princip inget EU-land har pengar över att spendera. Besparingar och åter besparingar har gällt i princip sedan många, många år. Utom i EU förstås. Där expanderar utgifterna år för år.

På EU-parlamentets session i Strasbourg röstade EU-parlamentarikerna ja till att de ska få en höjd sekretariatsersättning med 1 500 euro per ledamot. Totalt vill deöka sin budget med 9,4 miljoner euro (94 miljoner svenska kronor).

EU-parlamentet röstade däremot nej till ett besparingsförslag. Den konservativa ECR-gruppen hade föreslagit att man skulle pressa in två Strasbourgsession på en vecka, vilket hade sparat både resekostnader och miljön. ECR-gruppen argumenterade för att en sådan åtgärd innebar att EU-parlamentet skulle kunna spara 17 miljoner euro per år (170 miljoner svenska kronor). Men det avslogs alltså.

Som sagt – vissa är mer jämlika än andra. Finanskrisen ska inte drabba EU:s institutioner annat än att de skall få ökade anslag för att ”åtgärda” finanskrisen.

Jan Å Johansson