EU-parlamentet drar på – 5,9% budgetökning

Samma dag (20/10) som det i Storbritannien annonserades stora nedskärningar i statsbudgeten röstade EU-parlamentet igenom en ökning av EU:s budget för 2011 med 5,9 % upp till 130 miljarder euro. Storbritanniens bruttoökning av medlemsavgiften blir till följd av detta mer än 840 miljoner pund. EU-parlamentet självt ökar på antalet anställda med ytterligare 388 tjänster och ökar sina ledamöters sekretariatsutgifter.

EU-parlamentets resolution om rådets ståndpunkt om förslaget till EU:s allmänna budget för budgetåret 2011 behandlades i Jędrzejewska/Trüpelbetänkandet (A7-0284/2010). Det finns ett par omröstningar med namnupprop som är särskilt intressanta att notera.

I förslaget till resolution punkt 6 stod det:
6. Europaparlamentet förstår den oro som vissa delegationer i rådet uttryckt över att trycket på medlemsstaternas budgetar är särskilt stort för budgetåret 2011 och att besparingar är allt nödvändigare, men anser ändå att godtyckliga minskningar i betalningsbemyndigandena inte ligger i linje med sund budgetering och att godtyckliga minskningar i åtagandebemyndigandena dessutom äventyrar genomförandet av unionens redan överenskomna åtgärder och program.

Det är ju intressant att EU-parlamentets federalistiska majoritet anser att förslagen till utgiftsminskningar vara ”godtyckliga”. Många som motsätter sig nedskärningar i medlemsstaternas budgetarbete anser säkerligen också att nedskärningsförslagen är ”godtyckliga”.

Skrivning ovan ville den konservativa ECR-gruppen ändra (ändringsförslag 12) till följande skrivning:
6. Europaparlamentet förstår den oro som vissa delegationer i rådet uttryckt över att trycket på medlemsstaternas budgetar är särskilt stort för budgetåret 2011 och att besparingar är allt nödvändigare. Åtskilliga medlemsstater skär ner sina budgetar (till exempel Tyskland och Förenade kungariket). Parlamentet anser att ökningarna inte snabbt bör pressas igenom i detta särskilt svåra läge för EU och medlemsstaterna. Av denna anledning är en frysning på 2010 års nivåer den enda ansvarsfulla metoden långsiktigt.

Totalt röstade 92 ledamöter ja till ECR:s ändringsförslag, 564 röstade nej och 8 avstod.
Av ja-rösterna kom 12 från liberala ALDE-gruppen, 35 från konservativa ECR-gruppen, 22 från EU-skeptiska EFD-gruppen, 2 från vänstergruppen GUE/NGL, 14 från de grupplösa, 2 från kristdemokratiska PPE, 1 från socialistiska S&D samt 4 från Gröna/regionalistgruppen.
De 18 svenska ledamöterna röstade som följer:
Ja: Schmidt (FP), Wikström (FP), E-B Svensson (V), Lövin (MP), Schlyter (MP).
Nej: Paulsen (FP), Corazza Bildt (M), Fjellner (M), Hökmark (M), Ibrisagic (M), A Svensson (KD), Färm (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Ulvskog (S), Engström (PP).
Avstod: Ek (C).
Frånvarande: Westlund (S).
Det kan noteras att Haglund från Finlands Svenska Folkpartiet röstade nej medan Jäättenmäki från finska Centerpartiet röstade ja.

Punkt 6 i förslaget stod alltså kvar. Resolutionen i dess helhet med förslaget om budgetökningen antogs med 546 ja-röster mot 88 nej-röster och 39 ledamöter avstod. Alltså röstade 673 ledamöter i slutomröstningen av 736 valda ledamöter = 91,4 % röstdeltagande.
De 18 svenska ledamöterna röstade som följer:
Ja: Ek (C), Paulsen (FP), Schmidt (FP), Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Fjellner (M), Hökmark (M), Ibrisagic (M), A Svensson (KD), Färm (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Ulvskog (S), Engström (PP), Lövin (MP).
Nej: Schlyter (MP).
Avstod: E-B Svensson (V).
Frånvarande: Westlund (S).

Av nej-rösterna kom 9 från liberala ALDE-gruppen, 34 från konservativa ECR-gruppen, 14 från EU-skeptiska EFD-gruppen, 5 från vänstergruppen GUE/NGL, 15 från de grupplösa, 10 från socialistiska S&D (brittiska Labourpartiet) samt 1 från Gröna/regionalistgruppen.

Sammantaget kan sägas att även om Färm (S) och Hökmark (M) debatterat olikheter mellan dem i SvD nyligen röstar både S och M för budgetökningen på EU-nivå. Fast med lite olika motiveringar. Intressant att notera att brittiska Labourpartiet inte kunde rösta för budgetresolutionen medan svenska S-ledamöter gjorde det.

Federalistmajoriteten i EU-parlamentet hävdar att utgiftsökningen är mycket liten i förhållande till de 27 medlemssstaternas nationella budgetar. Men som alltid - många små bäckar blir till en stor å. EU-nivån borde föregå med gott exempel och skära ned i många program och politikområden som är starkt kritiserade, till exempel inom kulturområdet och många onödiga kommitteer, som Ekonomiska och Sociala Kommitteen.

EU:s budget skall nu förhandlas med ministerrådet. Som inte har velat öka budgeten. Det är toppmöte i Bryssel torsdag-fredag 28-29 oktober och under kommande tre veckor är det meningen att man skall försöka förhandla fram en kompromiss om budgeten mellan medlemsstaterna och EU-parlamentet.
Jan A Johansson